tisdag 10 september 2013

Ny tid!


En lång och härlig sommar går mot sitt slut och hösten knackar på nu till slut. Årshjulet rullar vidare vare sig vi vill det eller inte.

Hösten är en period av reflektion, en tid att summera och praktisera det man lärt sig under året. En skördetid även mentalt, alltså.
För mig och många andra kommer den här perioden numera spontant, andra kanske måste mer aktivt stanna upp och känna efter. För mig blir det en period där jag aktivt sorterar i det jag fått till mig, summerar och planerar hur jag kan använda mina nya lärdomar. Det kommer att bli en fantastisk höst!

Så ta er tid, stanna upp, känn efter. Vad har hänt under året? Vad tar ni med er av det? Vad kan lämnas kvar i dåtiden? Behöver något ändras på?

Don’t go through life, grow through life!

torsdag 27 juni 2013

Två PB i marklyft!

Bomullen i huvudet var åter idag och efter lunch var det mest ludd och fluff där inne. Men senare under eftermiddagen hände något. Dimmorna lättade, kroppen kickade igång och jag kände mig pigg och stark igen.

Jag drog till gymmet för att köra rygg. Jag började med enhandsrodd och ja, det gick fint att köra på de vanliga vikterna idag också, utan längre setvila. Gött! Gick på marklyft sen. Värmde upp med två set kronlyft på 40 kg, sen slängde jag på 60kg och körde vanliga mark. Jag körde samma upplägg jag gjort på sistone, att stega mig upp och öka med 10kg/set och minska två reps/set. Alltså 10x60 kg 8x70kg 6x80 kg 4x90 kg 2x100 kg.

Idag gick det BRA. Jag var STARK!!  Jag gjorde några fler reps än jag tänkt, bara för att jag kunde :-) Så det blev 10x60kg 9x70kg 7x80kg  och 6x90kg! Nytt pb! Det kändes så jäääävla bra! Jag skuttade runt i en happydance på gymmet. Min kropp fattar! Jag är stark! Ketoner is da shit!! 

Sjuukt nöjd med min prestation så klurade jag vidare vad nästa steg skulle bli. Jag menar... en 6:a på 90 är BRA för mig... Om jag nu då klarar det utan större besvär... Ska jag inte bara lägga på 112,5 kg och dra dem like a boss?

Jooo, klart jag ska!

Och det gjorde jag :-) Mera happydance runt i gymmet! Nytt pb till!!
Fy fan vad jag är bra! Fett bra! :-)

Min prestation firades med en tallrik kött och fett, en slurk MCT-olja och sen grädde med jordgubbar till efterrätt.



onsdag 26 juni 2013

Det går bra nu!

Idag är fjärde dagen med väldigt lite kolhydrater och nu känns det rejält att det händer saker i kroppen. Igår gick jag runt med bomull i hjärnan hela dagen och var så sjukt hungrig. Idag är bomullen borta och jag mår bra, men jag känner mig lite svag. Av tidigare erfarenheter så tror jag kroppen är med på noterna redan i morgon igen, bara jag fortsätter mata den med fett.

Tränat har jag gjort ändå och faktiskt lyckats hålla mig kvar på samma vikter som jag låg på förra veckan, med kolhydrater. Lite längre setvila än annars, men annars har jag kunnat ösa på rätt bra.
Igår spökade hungern med mig under passet, men när jag tänker på vad jag presterade så var det "normalt". Faktiskt så går det riktigt bra!

Det ska bli spännande i morgon och se om kroppen och jag kan samarbeta. De är ryggdag 2, vilket innebär att marklyft står på schemat. Kärlek!! Jag ska ladda Mp3n med massa bra arg musik och mig själv med massa fett och gött innan.

Arbetsmässigt händer det MYCKET just nu och huvudet är smockfullt av olika slags information att processa. En löptur hade suttit fint för att hjälpa till att reda lite i allt, men typiskt av mig att komma på det kl 22.30 på kvällen. Löpning eller powerwalking är för mig bästa sättet att rensa skallen.

Hur gör ni för att "rensa skallen" och sortera tankarna??

måndag 24 juni 2013

Tack Universum! :-)

Tänk att Universum faktiskt ALLTID ger dig precis det du ber om! Visst är det fantastiskt!? :-D

Mitt dietande failade ganska grovt och jag har dragit på mig 2/3 av den vikt jag tappat. Hur mycket som är vätska och hur mycket som är fett vet jag inte och tänker inte ta reda på. Jag vet bara att det jag ser i spegeln är inte det jag hade planerat att se vid den här tiden. Jag är suuuuur på mig själv för att jag tappade fokus och ballade ur när det faktiskt gick bra. Men att sura gör inte att jag tappar fettvikt, så jag försöker att inte fastna i det utan att ta med mig lärdomarna och gå vidare. Nu vet jag hur jag INTE ska göra. Så: gör om - gör rätt. Nu startar jag om.

Och hade det inte varit skönt att ha någon som pushade och peppade då? Någon som kom med handfasta råd som jag kunde luta mig mot? Jag upptäckte att det var trögt att göra detta själv, när så många i omgivningen inte förstår syftet. Så har mina tankar gått kring detta.

Så i morse när jag loggar in på Facebook så ser jag Emelie Trossö-Ledins senaste blogginlägg: Hänger ni med mig på en 30 dagars deff?  Jaa, det kan ju vara något, tänker jag. Går in och läser inlägget och hittar ett upplägg som passar mig som handen i handsken. Det är så jag mår allra bäst av att äta, så jag vill fördela makronutrienterna, så jag vill fördela måltiderna. Det KAN inte bli bättre!! :-) Självklart hänger jag på! Det var precis det jag behövde!

I tacksamhet.

/Sofia

onsdag 19 juni 2013

Träna när man är förkyld?

I söndags sa kroppen ifrån ordentligt och utöver en lättare förkylning så visade det sig att jag dragit på mig mitt livs första UVI. Feber, smärta, blod och taggtråd låter som en tuff Raubtier-låt, men är jävligt otufft, I tell ya! Det kan ta 36 år till nästa tillfälle tycker jag, om det nu någonsin måste hända igen.

Detta ledde till en 3-dagars penicillinkur och 3 dagars oplanerad och högst ofrivillig vila från gymmet. Jag får ju dock ge min kropp en ärlig chans att återhämta sig, så om det är vila den kräver så får den ju få det. Nu mår jag klart bättre så i morgon blir det gymmet igen - ska bli grymt skönt!

Redan förra veckan blev jag förkyld, men mådde helt ok ändå, så jag tränade på, om än något försiktigare än innan. Träningsveckan resulterade trots det i både ökningar och ett par nya pb!

Jag fick höra lite här och var ifrån att "Du ska inte träna när du är sjuk!" I ren omtanke förstås, men samtidigt vill jag inte bli "idiotförklarad" med det påståendet. Jag anser mig vara utrustad med ett sunt förnuft och ha förmågan att kunna göra en vettig bedömning om min egen hälsa. 
Så länge jag inte har feber eller sjukdomskänsla så klassar jag inte mig själv som sjuk. Förkyld eller snuvig - ja. Sjuk - nej. När jag fick UVI:n däremot, då blev jag sjuk. Då fick kroppen vila.

Det handlar om att lyssna på kroppen.
Känna efter hur den faktiskt mår och hur den svarar på det du gör. Att inte vara FÖR tjurskallig, men kanske inte vara FÖR försiktig heller. Det är inte farligt att vara snuvig. Röra på dig kan du göra ändå, men du behöver inte ta i så du blir jätteandfådd. Kör lite lättare pass. Hoppa över spinningen och ta en pw istället t.ex. Du kan t.ex. lägga tiden på ett teknik-pass i gymmet där du fokuserar på teknik och kontakt istället för tunga vikter. 

Men mår du inte bra däremot, så ska du vila tills du mår ok igen. Egentligen är det inte mer komplicerat än så. Använd sunt förnuft och lyssna på kroppen, den säger till vad den behöver!

torsdag 13 juni 2013

Träna som en tjej - bloggen!!

Fantastiska Emelie Trossö-Ledin  har startat en egen blogg - Trainlikeagirl.se

Läs!!


Träna som en tjej!

Myten om att tjejer inte ska träna tung styrketräning lever fortfarande kvar. Ni vet, vi ska bara använda låga vikter och göra många repetitioner och få lååånga muskler så vi ser smala ut. Gruppträning, löpning och övningar med egen kroppsvikt är ok. Tung styrketräning får enligt myten oss att se ut som karlar. Det är fortfarande smal-idealet som råder och träning skall enbart ske för att gå ner i vikt, eller möjligtvis få snyggare rumpa och plattare mage.

Tack och lov så börjar vindarna äntligen vända. Med slagord som "Strong is the new skinny" och "Train like a girl" pågår en ordentlig boom i sociala medier som t.ex. Instagram och Facebook, där det äntligen börjar accepteras att tjejer styrketränar och lyfter tungt! Det börjar accepteras att tjejer bryr sig om sina kroppar på ett sunt sätt! Hallelujah!
Det är tjejer i alla åldrar men merparten är ganska unga, vilket jag känner bådar gott inför framtiden. Ett sunt ideal håller äntligen på att skapas! Ett ideal där kroppen är stark och friskt framförallt, och där kurvor skapas av medveten träning, inte av fika. Ett ideal där man tycker om sin kropp och behandlar den väl. Detta ideal går hand i hand med en kultur där man lyfter varandra, hyllar andra för deras framgångar och där man lägger tid på att förbättra sig själv istället för att döma andra. Det är så jäkla fint så jag nästan blir tårögd. Det är så bra, så bra.

Tack och lov så börjar fler och fler tjejer ta plats med sin styrketräning. Tjejer lägger upp bilder från sin träning, flexar som aldrig förr och berättar stolt om sina resultat i bl.a. bänk och mark på Instagram, postar motivationsbilder på Facebook mm. Hur grymma som helst! Med förebilder som Emelie Trossö-Ledin, Sarah Bäckman, Jenny Adolfsson mfl. i spetsen så växer skaran för var dag.

Kvinnors träning är helt klart relaterad till utseendet på ett helt annat sätt än mäns. Hur många män får höra att -"Du är fin som du är, inte behöver du hålla på och träna?"? Hur många män får höra att -"Lägg inte på för mycket, du kan ju skada dig!"? Hur många män får höra att -"Det är inte snyggt med synliga muskler!"

Åsikter gällande utseendet och styrketräning kommer från båda könen, men som vanligt är vi tjejer värst mot varandra. Många män vill ha kvinnor med fasta, välsvarvade kroppar, men har svårt att se kvinnor lyfta och ta i. Vi är ju lite svagare och bräckligare liksom...  Många kvinnor vill ha fasta, välsvarvade kroppar, men har svårt att se andra kvinnor skaffa sig det också. Avundsjukan är brutal kvinnor emellan. Vi är världsbäst på att prata ner varandra! Vi göder myterna som missgynnar andra tjejer, för att inte verka sämre själva. Fullständigt vidrigt!

Kan vi inte bara sluta hålla varandra tillbaka? Kan vi inte börja lyfta varandra och glädjas åt andras prestationer? Kan vi inte fortsätta jobba för ett sunt ideal?

Strong IS the new skinny!!