Man kan bli jävligt sur på 100kg!

Nu ligger jag som en dö sill i soffan efter en fantastiskt bra helg! Huset fullt med glada ungar, massa god mat, soffhäng och trevligt tjöt med Jennifer och tre träningspass på det.

Lördagen bjöd på ett grymt ryggpass. Jag hade egentligen inte planerat in någon träning, men fick chansen att komma iväg ett par timmar så jag drog till Gymhuset. Jag mötte pT som körde skiten ur sina biceps och berättade om sitt kommande projekt. Ska bli riktigt kul att följa!

Jag började med latsdrag och fick grym kontakt och bra pump. Sådär så man känner sig några centimeter bredare efteråt :-) Börjar ett pass bra så brukar det oftast fortsätta så och det gjorde det. Efter fem set latsdrag följde enarmsrodd, ryggresningar och marklyft.

Jag bad Sami att kolla lite på min marklyftsteknik, vilken han tyckte var riktigt bra. Kul att få höra! Däremot så känner jag mig jätte-jättesvag efter min vila från marklyften. Att köra 8-10 reps på 60-70kg går jättebra, men på tyngre vikter så är det något som tar stopp. Jag fick med nöd och näppe kämpat upp 90kg. Dåligt!

Jag avslutade med några set rodd och chins.

 

Idag var jag och Jennifer till Motionspalatset och körde ett pass. Jag jobbade vidare på ryggen och körde massa chins av olika slag, och sen gav jag mig på marklyft igen. Jag är så sjukt sur över att känna mig så svag, så jag måste jobba vidare med markandet. Idag kom jag till 100kg och där var det stopp. Jag gjorde flera försök med stånghelvetet behagade inte komma mer än några cm från marken. Jag kan tala om att man kan bli jävligt sur på 100kg!! Stånghelvete, vi möts igen!

Senare på kvällen drog jag iväg igen och sprang 5 km och sen 30 min crosstrainer efter det. Tanken är att jag ska få in lite mer konditionspass framöver, så jag går och grunnar nu på hur jag ska få till ett nytt, grymt upplägg :-)

Och kära läsare - kommentera mera!! :-)

 

Mina och andras val

Jag fick frågan idag av en bekant: -"Om jag ger dig 500 kr för att inte träna, vad händer då?"
-"Du får behålla dina 500 kr och jag går glatt till gymmet!" blev mitt svar.

Jag har aldrig, och kommer aldrig, begära att någon som inte lever samma liv skall förstå mina val. Däremot hoppas jag innerligt att andra accepterar dem, precis som att jag accepterar andras val.  Jag gör det som gör mig lycklig så gör ni det som gör er lyckliga!

Om du tycker om att göra smycken - gör det!
Om du brinner för att spela trummor - gör det!
Om du lever för att spela teater - gör det!
Om du älskar hästar och ridning - gör det!
Om du mår som allra bäst när du får åka hoj - gör det!
Om du blir lycklig av att baka tårtor - gör det!

Jag förstår inte alls det roliga i de ovan nämnda sakerna (möjligtvis hojåkningen!), men har vänner som lever och brinner för, till och med försörjer sig på, bland annat de sakerna jag nämnde. Och jag tycker det är alldeles underbart för dem att de hittat sin grej! Mår mina vänner bra så gläder det mig! Jag skulle aldrig få för mig att försöka få någon att sluta med något de brinner för. ALDRIG!

Men det finns tyvärr alltid de som inte kan acceptera, som måste ifrågasätta, "testa" om man är "the real shit", försöka bevisa att de på något sätt har rätt... Jag kan prata mig varm om träning och hälsa för nästan vem som helst, men att behöva förklara och försvara mina val tänker jag inte lägga energi på. Jag hoppas att ni andra gör likadant.
Lägg energin på det som gör er lyckliga istället!

Puss på er!

Jag må se sammanbiten ut på bilden, men detta är det roligaste jag vet!!

Gör om, gör rätt!

Jag började prata för en tid sedan om att deffa. Jag började också göra det och ja, det gick ju fint inledningsvis. Jag tappade ett par kilon, började se lite mer muskeldefinition här och där... och sen vet jag inte riktigt vad som hände... Någonstans failade jag stort i motivationen och följde inte planen utan halkade tillbaka till min normalkost. Med påföljden att ett kilo smög sig tillbaka. Normalkost=normalvikt.

Under påskhelgen gick det riktigt åt pipan kostmässigt. Jag började med en liten Plopp och sen åt jag like there was no tomorrow i tre dagar. Boom, ett kilo till. Jag har hållt mig "nykter" sedan dess, tack och lov, och jag måste inse en gång för alla att mitt liv måste förbli ett sockerfritt liv.

Det är ju bara att lära sig av misstaget och ladda om. Gör om, gör rätt - nu kör jag vidare. Kosten SKA skötas. Cardion SKA skötas. Jag får dessutom hem en burk av Steel Nutritions Dendro-X i morgon som ska få hjälpa mig utöver kosten. Den har fått grymma recensioner så jag tror på den.

Brinn fett, brinn!

Klent bröst!

Dagens träning blev bröst och triceps på Gymhuset. Var riktigt laddad för träning i morse men väl på gymmet hittade jag inget fokus. Jag hade en intensiv inre dialog där en stund ackompanjerad av hög och hård musik. Det blev ett ok pass till slut. :-)

Just bröst är något jag nyligen börjat lägga mer fokus på och där är jag än så länge jättesvag. Riktigt klen faktiskt. :( Jag tampas med både bänkpress och cable men jag SKA vinna! Bänkpress kör jag nästan bara i Smith än så länge, då jag sällan har passning. Men sakta, sakta går vikterna uppåt.

Triceps går däremot jättebra. Där trixar jag inte till det utan kör cable pressdowns, dips mellan bänkar och ibland lyft med någon viktskiva bakom huvudet. Enkelt och grymt effektivt.

MEN, jag provar gärna nya idéer, så dela med er av era bästa bröst- och tricepsövningar!!

 

Mentala barriärer

Webinaret med John Assaraf jag skrev om igår handlade om de känslor som står i vägen för det du vill uppnå/åstadkomma i livet, och hur du kan göra för att övervinna dem. Det sägs att du blir vad du tänker, men tänk på(!) att en tanke alltid föregås av en känsla. Och en känsla kan sen få tankarna att rusa iväg. Så egentligen är det mer rätt att säga att du blir vad du känner.
Attraktionslagen säger att du får tillbaka det du sänder ut. Lika attraherar lika. Och om du då vill en sak, men inte känner att det går pga att olika känslor blockerar dig, så kommer det du vill inte till dig.

Det var ett fantastiskt bra webinar, inte bara för att John Assaraf är en fantastiskt duktig föreläsare och otroligt påläst, utan för att det rör något som berör mig djupt personligen.

För hur mycket jag än insett hur t.ex. Attraktionslagen fungerar, så måste jag ändå, som jag skrev här, göra jobbet också. Jag måste våga tro att jag kan få allt det där som jag vill ha, annars kommer det inte till mig. Jag måste våga tro att jag kan uppnå allt det där som jag vill uppnå. Jag måste våga chansa. Jag måste känna att jag kan! Och där har jag haft många känslomässiga hinder. Jag vet att jag kan, men jag har svårt att känna det. Men just vetskapen om att jag kan, om att attraktionslagen fungerar, gör att jag kämpar vidare - med storsläggan i hand.

John Assaraf och Dr Joan Rosenberg pratade i webinaret om vilka olika känslor det är som står i vägen för din framgång. Om vad det är som gör att du inte tror att du kan, att du är rädd för att misslyckas, rädd för att verka pinsam, känner skuld och skam över något du tidigare gjort eller upplevt i livet, eller vad det nu kan vara. Att ALLA bär med sig tankar, känslor och upplevelser som påverkar mer eller mindre.

Hur ska man göra för att övervinna de här känslorna då?
Jo, det första du måste göra är att identifiera känslorna, veta vilka de är, ta reda på varför de uppstått. Bli medveten!
Närma dig sedan känslan, släpa ut den i ljuset (troll spricker i solsken!), se den för vad den är och lämna den sen. Det låter busenkelt och med vissa känslor är det det, vissa andra kräver lite mer arbete för att låta sig släppas.

Att jag inte kommit längre än jag gjort i min strävan mot mina mål, är för att jag behövt jobba hårt för att riva ner mina hinder. Jag råkar ju vara typen som när jag gör något, så gör jag det ordentligt, även när det kommer till att sätta upp stora mentala barriärer. Men tack och lov för egenskapen att göra saker grundligt, för jag vet också att nu när jag satt igång demoleringsarbetet så blir det bara smågrus kvar sen.:-)


Oavsett vem du är, vad din historia är, så måste DU bestämma dig för att vara den som bestämmer över dina känslor. Du kan riva ner dina mentala barriärer. För att komma vidare mot dina mål så måste du! Men du måste ta reda på vilka de är först.

En god helg!

En helg fylld med goda vänner, god mat, fint väder och gott vin har passerat. Lite krasslig var jag idag pga allt det goda vinet, men det gav mig samtidigt en vilodag som jag nu i efterhand känner var välbehövlig. Jag mår gott i själen av alla goda energier jag fått till mig och jag mår gott i kroppen av att ha vilat så mycket.

Nu ligger jag i soffan och ska kolla ett av John Assaraf's webinars och tänker att internet banne mig är fantastiskt bra i det syftet. Internet är fantastiskt bra på flera sätt, men eftersom jag tycker om att lära mig saker och att själv försöka sprida kunskap, så tycker jag det är extra bra i just det syftet. När man kan skapa kurser online, webinars, mailinglistor mm.

Nu ska kommentarsfunktionen fungera, förresten :-)

#aldrigvila

Det finns flera personer inom träningsbranschen som inspirerar mig, Sarah Bäckman, Gustaf Ollas, Gustafs flickvän Emily, Emelie Trossö-Ledin, Ako Rahim mfl. (länkar i menyn till höger!) Jag följer dem dagligen genom bloggar, Facebook och Instagram, och om de bara visste hur mycket de förgyller min dag, hur peppad jag blir, hur mycket jag uppskattar det de delar med sig av till oss andra! Alla är så jäkla grymma på det de gör, för sin fysik, för sina prestationer, för sina ansträngningar och sin dedikation. För sin ödmjukhet och för sin förmåga att alltid peppa och höja andra människor. En av dem som gjort störst avtryck hos mig är allas vår konstapel Prime, Mikael Hollsten.

 Bilden har jag lånat från Gladiatorernas Facebooksida

Han har, by far, den mest ödmjuka och sunda inställning till träning och livet jag någonsin råkat på, och hans Aldrig Vila-koncept gick rätt in i hjärtat på mig. Jag kunde skriva under på det direkt och det ändrade tänket har fått mig att utvecklas enormt både mentalt och med träningen. Jag lärde mig att utmana mig själv, våga kötta på så som JAG vill, inte som någon annan tycker att jag ska göra. Så nej, jag tränar inte varje dag för att konstapel Prime säger till mig att Aldrig Vila, utan för att jag har mål jag strävar mot och för att jag tycker det är så förbaskat roligt!

Aldrig Vila handlar inte specifikt om träning dock, utan i stort om att sträva mot nya utmaningar, att jobba mot sina drömmar och visioner. Och att INGEN ska få hålla dig tillbaka!

När du drar igång ett projekt i livet, oavsett om det är träning, starta företag, flytta utomlands eller något annat du brinner för , så kommer du att råka ut för en massa nej-sägare. Människor som ser det som sin uppgift att leverera en massa ”sanningar” till dig om hur man ska göra och om varför du inte kan göra det du tänkt. Människor som medvetet eller omedvetet försöker förminska och prata ner det du gör. DET är så oerhört fult gjort. Varför ska man förringa något som gör någon annan lycklig? Va?
Våga strunta i vad de här personerna säger. Känn efter vad magkänslan säger, vad kroppen säger, vad själen säger och KÖR! Släpp alla andras ”sanningar” och hitta din egen! Fuck lagom!

När jag släppte alla ”sanningar” och började testa mig fram själv, vågade prova en massa saker, började känna efter vad kroppen sa, DÅ kom mina resultat! Boom!

När jag kommer hit i texten så ska jag berätta att jag sitter och ler för mig själv. Jag är så jävla lycklig i det jag gör. Ja, jag lägger väldigt mycket tid och energi på träning, jag tar i så jag vrålar på gymmet, jag svettas och svär, jag har alltid ont någonstans, men jag har så jävla roligt! Jag älskar min träning, vad den gör för min kropp och för min själ. Jag älskar att ge mig själv nya utmaningar!
Jag vet också att eftersom det är något jag brinner så för, så är det något jag vill ta steget vidare, något jag vill arbeta med och försörja mig på. Det är en utmaning i sig - och jag gillart!





Läsa mer om Aldrig Vila kan du göra här: Vad är Aldrig Vila?
Kolla in Aldrig Vila på Instagram under taggarna #aldrigvila och #flagom

Trygg i min träning, del 2 (Saker tar tid!)

Egentligen finns det bara två saker jag skulle vilja säga som fortsättning till förra inlägget och det är att: Allt sitter i huvudet! och Saker tar tid! Men jag ska försöka utveckla mina tankar lite mer kring detta.

Jag tror att den största utmaningen med att börja träna på gym, och då speciellt med fria vikter, är osäkerheten. Att man känner att man brister i kunskap, att man är så rädd för att göra fel. Att någon då ska skratta åt en och undra vad fan man håller på med. Man är ensam och kan inte gömma sig i gruppen. Precis de tankarna hade jag och jag tror jag delat dem med många.

Känner ni igen tankarna? De fria vikterna är jätteläskiga och -Tänk om någon tittar!?, -Vad i allsindar gör man med den DÄR grejen?, -Jaha, nu sitter det ett annat handtag på den här grejen idag och hur fanken gör jag då?  -Faaan, han där är ju svinstark och här står jag med femmorna och vevar, shit vad klen jag är! ...yada yada yada...
Den inre dialogen går ofta på högvarv i början och vi är nog många som tittat på oss själva i spegeln och undrat vad fan vi håller på med. Kanske till och med kastat in handduken och dragit hem. Jag ska erkänna att jag gjort det.

Oavsett vad det är man står inför som är nytt, så får man ha med sig i tankarna att ALLA har varit nybörjare. ALLA har varit otränade, osäkra och känt sig bortkomna. ALLA!

Och kom ihåg att den där dialogen endast finns i ditt huvud! Det är DU som har den dialogen med dig själv. Det är DU som pratar ner dig själv. I 99 % av fallen så är det ingen annan än du själv som säger de här sakerna till dig. Och anledningen till det är att de andra faktiskt inte bryr sig!!  De allra flesta är så fokuserade på sin egen träning och struntar i vad andra gör omkring så länge de inte stör.
Vill du nå de mål du satt upp för dig själv, oavsett vilka de är, så måste du ändra din inre dialog. Strunta i vad andra tycker! Våga be om hjälp! Prata Upp dig själv! Våga fråga någon som ser ut som att de vet vad de sysslar med. Jag lovar att de flesta tycker det är jätteroligt att kunna hjälpa till, att visa något som de själva brinner för.

En annan tanke som gärna dyker upp i början hos många är "-Men jag är ju så otränad!".
Hmm, jo, det är möjligt, men det är ju därför du är här, för att ändra på det, riiight!? Titta dig runt i lokalen. Tror du de som är vältränade har varit så hela tiden? Klart de inte har!

Kom ihåg att Rom inte byggdes på en dag och det har ingen vältränad kropp någonsin gjort heller. Tvärtom, det ligger år av slit bakom de där kropparna! Det tar tid att bygga muskler, det tar tid att tappa i fettvikt, och framförallt så tar det tid att lära sig nya saker, och det är ok! DU kan bara börja där du är NU, ingen annan stans. Utgå från där du är, sätt sikte mot målet och Kör!

En väninna delade med sig av en dikt en gång som har fastnat hos mig. Den är på danska men jag tror ni förstår vad han menar. Jag försöker tänka på den de gånger jag själv blir frustrerad och otålig över att något dröjer.

“Jeg har skrevet et sted,
hvor jeg daglig må se,
det manende tankesprog:
T.T.T.

Når man føler hvor lidet
man når med sin flid,
er det nyttigt at mindes, at
Ting Tar Tid”
Piet  Hein

Du blir vad du tänker

Jag återpostar ett inlägg från gamla bloggen om Attraktionslagen, och hoppas att ni tog en titt på "the Secret" som jag postade i ett tidigare inlägg. Om inte annat, gör det innan ni läser vidare! 20 minuter har du att investera i dig själv, jag lovar!


"När du förstår hur Attraktionslagen fungerar – att den alltid fungerar, vare sig du vill det eller inte, så börjar du också lägga märke till vilken effekt Attraktionslagen har. Du kommer att se bevisen för den i ditt eget liv och i din omgivning. Du ser sambandet mellan det du tänkt på och det som kommer till dig. Att tankar som börjar i liten skala, växer sig allt större och mäktigare ju mer uppmärksamhet du ger dem. Också att du kan styra dina tankar mot mer av sådant du vill ha i ditt liv, sådant du vill känna och uppleva. Det är inte slumpen, ödet eller någon annans försorg som gör att saker/personer/händelser kommer in i ditt liv. Ingenting dyker upp utan vidare - du attraherar det. Utan undantag.

Jo, faktiskt!

Kanske inte alltid medvetet, men dock. Ingen annan kan attrahera något till DITT liv nämligen. När du tänker på något du vill ha/känna/uppleva så växer sig dessa tankar större och starkare. Ju större tanken blir, desto mer kraft får den och desto större är sannolikheten för att upplevelsen blir verklighet. Värt att notera är att precis det samma gäller när du tänker på något du inte vill ha! Som jag skrev igår; Du sänder konstant ut vibrationer av energi när du tänker och känner och Universum svarar på det du sänder ut - genom att ge dig mer av det du vibrerar. Det spelar ingen roll om det är bra för dig eller inte, Universum svarar helt enkelt på dina vibrationer."

Trygg i min träning (If you can't beat them, join them)

Gustaf  började gårdagens inlägg med meningen "Börjar känna mig riktigt trygg och stabil i min träning." och det födde idén till vad dagens inlägg skulle handla om. Inte Gustaf alltså, utan mig själv. (Sorry Gustaf! :-P)

Jo vad jag ville ha sagt var att först nu, lite mer än ett år sedan jag började styrketräna aktivt, så känner jag mig fullständigt trygg och bekväm i det jag gör och det är en grymt skön känsla. Jag vet vilka maskiner och redskap som är till vad (oftast!), jag vet hur jag ska lägga upp mina träningspass,  jag vågar prova nya övningar och överge andra som inte känns bra, jag tycker inte längre det är läskigt att sitta på en av bänkarna framför speglarna och pressa, jag lassar på mer vikter, jag kör skiten ur mina muskler och ja, jag flexar hej vilt framför spegeln utan att skämmas ett dugg.
Jag är också trygg i att veta hur jag ligger till i vikterna, att jag ökar sakta men säkert i alla muskelgrupper och jag är trygg i att veta vad och hur jag ska göra för att uppnå de resultat jag vill ha.

Men det har ju som sagt tagit sin lilla tid att komma hit.

För ett år sedan såg det helt annorlunda ut. Visst hade jag tränat hårt och mycket i flera år, men nästan enbart gruppträning. Jag tyckte att de fria vikterna var skitläskiga och när jag väl försökte mig på maskinerna så hade jag svårt att själv hitta motivationen till att fortsätta när det var tungt och jobbigt, så de där sista repsen uteblev alltid.
Men de resultat jag eftersträvade kom liksom aldrig av gruppträningen, hur mycket jag än kämpade, och en ändrad familjesituation gjorde att det dessutom blev svårare att planera in gruppträning. Dags att tänka om alltså!

En kompis hjälpte mig att komma igång med gymandet. Han visade övningar, hjälpte till med tekniken, hade hemskt mycket tålamod och peppade mycket. (Tack kära pT, om du någon gång läser detta!) Jag gjorde lite fler bekantskaper ute i gymmet, och började hänga med de där stora killarna. Faktiskt vann jag flera riktigt goa vänner bland de där stora typerna! Jag brukar säga att min strategi var "If you can't beat them, join them" ;-) Nä men seriöst så var ju varken de eller hantlarna särskilt läskiga alls!  Jag fick massa tips och hjälp, och började också läsa på själv, vågade prova lite mer.

Och banne mig, det började hända grejer! Jag blev starkare, musklerna växte, kroppen formades...  Och framförallt - jag växte mentalt! Jag vågade sakta men säkert ta mer plats i gymmet. Gjorde min grej och struntade i vad andra kunde tänkas tycka om det. Hittade fokus och kände mig trygg i det upplägg jag gjort.
Jag gav också mig själv små utmaningar för att göra träningen ännu roligare. Dips blev en sådan utmaning. Första gången jag provade så klarade jag 1½. Jag bestämde mig för att klara 10 stycken och jag gav mig inte förrän jag klarade 10 stycken. Efter 35 år har jag äntligen lärt mig använda min envishet på rätt sätt ;-)


fortsättning följer...

Musik, magi och fokus

Jag letade upp min gamla mp3-spelare igår och fyllde den med massa musik att ha på träningen. Tänkte att den skulle vara lite smidigare att bära med sig än min stora HTC som jag annars kör Spotify genom. Jag hittade massa gamla godingar från olika Body Combat-pass som jag lade in, blandat med lite hårdare musik.
Jag vet inte riktigt vart i processen tanken föddes, men plötsligt så hade jag planerat in löpning i dagens träning, utöver axlar och mage. Jag har väl kanske kört tre löppass det senaste halvåret(!) så kondisen är väl "sådär", kan vi säga. Och att tänka att man ska springa får man ju inte bättre kondis av, så det är ju bara att sätta igång. Med bra musik är det faktiskt inte så svårt.

Jag började med axlar och körde 6 arbetsset hantelpressar, 6 set hantellyft åt sidan, 4 set lyft framåt. Sen följde 100 crunches på boll, sidolyft 3x15 och 3x15 av jag-vet-inte-vad-övningen-heter-men-den-är-grym. (ligg på en bänk med rumpan nästan lite över kanten. Ha raka ben, dutta ner hälarna i golvet, lyft upp benen och rumpan lite så benen kommer rakt upp. Repetera 15 gånger. 3-5 set)
5 km löpning fick avsluta passet. Lite kräkkänslor halvvägs ungefär, men annars gick det helt ok :-)

Musik, ja!
Jag har alltid egen musik på när jag tränar. Jag vill kunna använda musiken för att hitta rätt stämning, rätt känsla till det jag har framför mig. Ja, du läste rätt. Jag använder musiken för att öka mitt fokus, för att rikta min energi. Passet blir en magisk ritual där musiken är redskapet! 

Jag har gjort en speciell playlist som jag kört under mina löp-pass, där jag valt låtarnas placering efter tempo. När jag styrketränar blir det lite olika musik varje gång, lite beroende på humör och dagsform, men jag har vissa favoriter som jag alltid drar på när jag behöver en boost. Funkar så jäkla bra, varje gång! Magiskt, faktiskt! :-)

Har du svårt att hitta fokus på gymmet, se för det första till att ta med dig egen musik. Ta några timmar och knåpa ihop en grym playlist hemma. Det ska vara så att du bara lääängtar till gymmet, när du sätter ihop den. Och strunta för böfvelen i vad det är för musik, utan låt musiken tjäna sitt syfte! Strunta i vad andra kan tänkas tycka, strunta i om det är populärt, nytt, fräckt eller ligger på nån jäkla lista. Strunta i det, och välj musik som får ditt humör och din energinivå att öka. 

Se sen till att ta en stund innan passet och hitta fokus. Gå in i dig själv, tänk igenom ditt pass och vad du ska göra. Stoppa in lurarna, vrid på musiken, känn hur pwo:n och musiken tävlar i kroppen om vem som får upp din energi högst och gå sen ut i gymmet och börja kötta!

Min hemlighet

För ungefär 6 år sedan fick jag höra talas om en bok som hette the Secret och handlade om något som hette Lagen om Attraktion. Jag minns att jag med någon tidning, typ Må Bra, fick ett litet häfte som handlade om boken och innehöll några utdrag ur den. Häftet blev dock oläst och liggande ett tag, tills jag en dag plockade upp det och började läsa. Min första reaktion var att det lät liiiite för bra för att vara sant. Attraktionslagen alltså. Skulle JAG kunna ha, göra och bli precis vad jag ville? Lille jag? Blir jag vad jag tänker?

Tanken låg kvar och grodde ett bra tag. Jag köpte boken och bläddrade i den. Jättefin är den! (Jag älskar böcker!!) Men det som står i den... gäller det verkligen mig? Alltså, de som sagt allt det där braiga är ju jättekända och tjänar massa pengar och är skitlyckliga och har redan allt det där och lätt för dem att säga då!

Sen såg jag filmen. DÅ trillade pengen ner. Som en atombomb ungefär. Lightbulb-moment är ett för litet uttryck för att beskriva storleken av insikten. Det jag sänder ut får jag tillbaka. På alla plan i livet. Och det innebär att jag faktiskt KAN påverka hur mitt liv blir! Jag KAN faktiskt leva precis det liv jag vill! JAG kan ha, göra och bli precis vad jag vill!

Efteråt kom insikten om allt det där som inte var särskilt bra, och att jag faktiskt dragit till mig det också. Det jag sänt ut, fick jag tillbaka. Den insikten krävde sitt grubblande vill jag lova. Hur hade det blivit så, att jag dragit till mig dåliga saker/händelser/personer? Och hur kunde jag vända tankarna rätt?

Jaha, tänker du. Men om du nu vet allt det här Sofia, hur kommer det sig att du inte är typ multimiljonär, genomlycklig och vansinnigt framgångsrik? Va?

Nu ska jag vara skittråkig och berätta att bara för att du upptäcker lagen om attraktion så betyder inte det att du vaknar upp bekymmerslös och stenrik dagen efter. Tyvärr. Alltså, bara för att du vet hur du ska göra så kommer inte resultaten automatiskt. Du måste fortfarande göra jobbet. Du får inte bättre kondition bara för att du köpt nya löparskor. Du måste faktiskt springa också. Och du måste tro på att du kan! Men när du får kläm på hur det funkar så har du de bästa verktygen man kan ha för att skapa den tillvaro du vill ha, som du drömmer om.

"You can have, do or be anything you want." Joe Vitale

Så fantastiskt är det faktiskt!! Men ytterligare en skittråkig sanning kommer här. Du kommer att attrahera saker som du först trodde att du ville ha, och när du väl får dem upptäcker att så inte var fallet. Livet ger oss små läxor på det viset. Vi ska lära oss av detta och vissa saker behöver vi lära oss den hårda vägen. Vissa saker behöver vi gå igenom för att ta oss vidare mot den tillvaro vi vill ha. Så även fast det kan verka jobbigt, så leder det till något positivt. Vem vill inte vara en starkare och klokare människa, liksom!? ;-)

Jag har fått rota igenom mycket i mitt inre för att ta mig vidare mot mina mål. Fått släppa många gamla tanke- och beteendemönster. Men nu är jag på väg och jag låter mig inte stoppas. Varken av någon annan eller mig själv. Jag lever ett jättebra liv redan idag och jag ska göra det till mitt Drömliv!

Här är de första 20 minuterna av filmen The Secret. Enjoy!

Nytt liv, ny blogg?

Jo som sagt, det kliade så mycket i skrivarfingrarna att det fick bli en ny blogg.

Som vissa av er vet, så är mitt liv lite annorlunda idag än vad det var förr när jag bloggade.
2012 var ett förändringarnas år på många sätt och om mycket förändrades till det yttre så förändrades det ännu mer i mitt inre. 2012 blev ett slags katarsis. Jag gick igenom mycket inombords, omvärderade livet och fick lära mig vissa saker på nytt. Snubblade ihjäl mig mentalt 500 gånger, men reste mig 501 gånger. I slutet på året började saker och ting äntligen falla på plats och en ny uppgraderad version av Sofia landade i 2013. :-)

Drömliv-bloggen kommer att handla om saker jag brinner för; om träning, kost, personlig utveckling, coaching, alternativmedicin mm. Min egen träning kommer att ta en del plats förstås :-)
Jag har grymt svårt att inte bli för personlig när jag skriver, men sådär våldsamt privat hade jag nog inte tänkt att bli här. Det är tänkt att bli lite mindre vardag, och lite mer informativa inlägg.
Vad jag däremot kommer att dela med mig av emellanåt är några av alla de viktiga insikter jag gjort under vägen. Jag lever ett jättebra liv idag och jobbar konstant för att göra det ännu bättre. Jag vill älska mitt liv, älska det jag gör! Jag ska leva mitt drömliv!

Därför fick bloggen heta Drömliv - för att jag SKA leva mitt drömliv - och jag vet att även DU kan göra det. Och vilken glädje det vore om det jag delar med mig av här, på något sätt kan hjälpa dig mot dina mål!

Nämen Hej!

Long time, no see! :-)

Det kliade så mycket i skrivarfingrarna till sist, att det bara var att resignera. Det var dags för en ny blogg! En ny blogg, nytt liv, nya mål och nya galenskaper ;-)

Välkomna!