söndag 12 maj 2013

En fantastisk långledighet går mot sin ände. Jag har spenderat massa kvalitetstid med familjen. Det gör gott i själen!  Vädret har gjort att vi har varit utomhus mycket och sonens nyvunna kärlek till att cykla har fört oss sammanlagt ett par mil(!) runt Blåsut. Barnen på cykel och jag promenerandes/joggandes/springandes brevid :-) Inga problem att få till cardion inte!

Tre goa gym-pass har jag också klämt in. Ben i torsdags, axlar/mage igår och rygg idag.

Axelpasset igår gick rätt ok. Jag har fått sänka vikterna och fokusera ordentligt på kontakt. Har jättesvårt att hitta kontakten och kopplar in trapezius alldeles för lätt eftersom jag är rätt stark i dem. Lurar över att ta proffshjälp till detta faktiskt för att inte halka efter mer med axlarna.

Även fast jag känt tidigare att jag tappat lite av toppstyrkan pga dieten så känner jag mig stark igen och är det bevisligen också eftersom jag ökar hela tiden. Jag började med latsdrag som jag nästan alltid gör, och sen enarmsrodd. Här lade jag på 5 kg mer än sist och det gick bra! Ett "uppvärmningsset" för ländryggen med 15 ryggresningar utan vikt. Lite bicepscurls inemellan och sen marklyft. Älskade marklyft!

Som vanligt så slog det över från reps till maxning. Haha, jag vet inte hur jag lyckas, men jag "måste bara känna lite"... Nu när kroppen beter sig som den ska igen så måste jag ju testa hur jag ligger till liksom... Haha!


Tungt, tyngre, tyngst!

Jag började med 1x10 på 60 kg. Skulle lägga på 15 kg sen men de 15 kilona blev 40(!) och ett lyft å
på 100 kg. De 100 kilona kom upp lätt! På med 5 kg till... Den satt den också! På med ytterligare 5 kg. 110 kg är mitt pb i mark... och jag tog det igen!! Wohoo!!

Var sugen på att springa idag så passet avslutades med 3.5 km löpning. Det hade blivit längre om det inte hade varit för att gymmet stängde :-)

torsdag 9 maj 2013

Mina ben bär mig!

Ben har ju varit lite besvärligt för mig att träna de senaste månaderna men det verkar lyckligtvis vara över för den här gången. Jag tar det ännu lite försiktigt i t.ex. knäböj och marklyft, men snart, snart tror jag att jag kan kötta på som jag vill igen. *lycka*

Idag var jag och Jennifer på Motionspalatset och körde ett helt insane benpass. Insane var det pga intensiteten. Tungt och snabbt! Och sjukt kul :-)
Vi började med knäböj. Jag körde ett set på 50x15 och sen 4 set med 60x12. Jag tar det försiktigt som sagt, livrädd för att dra upp "skadan" igen, men 60kg räckte gott när jag körde så många reps.
Sen supersetade vi vadpress och raka marklyft med hantlar. 5 set av varje och svetten rann av oss båda.


Sonen satt mellan hantelställen och hejade på oss. Han sa massa snälla saker som att jag snart är stark som Hulken och att jag nog borde kunna lyfta en hel bil faktiskt. Det är skönt att ha stöd från flera håll :-)

Därefter gick vi på benpress i Smith, en käck liten övning som Jennifer snappat upp hos bla Adriana Kuhl. Jag lade inte på riktigt lika mycket som jag brukar i vanlig benpress utan hade som mest på 100 kg mot ca 150 som jag brukar ha annars, men jäklar i min lilla låda vad den tog ändå. Till slut kom vi knappt upp från golvet efter seten, haha. Tror vi körde 6 set var...eller blev det 7? Riktigt rolig och bra variant av benpress!


Jag avslutade med två set raka marklyft med stång. 50 resp. 60 kg. Det är en ny övning för mig så jag provade mig fram med vikterna. Nu vet jag att här kan jag lägga på mer i fortsättningen.
Jag känner redan nu att det här passet lär jag känna av rejält i morgon, men det SKA jag ju göra :-) Och jag är så lycklig över att kroppen äntligen funkar som den ska!!


onsdag 8 maj 2013

Var inte för glad!

Mia Skäringer skriver HÄR om att hon min sann inte är så jävla lycklig hela tiden. Krönikan länkas och hyllas hejvilt på Facebook och jag undrar hur många som verkligen läst den och förstår innebörden.

Det gör faktiskt lite ont i mig när hon hyllas på Facebook. För det ni hyllar är en annan människas vältrande i självömkan och bitterhet. Det ni hyllar är Jante-lagen.

Tro inte att du är nåt! Var inte FÖR glad! För helvete!

Bara för att inte Mia är glad så ska ingen annan få vara det heller. Mia verkar tro att alla som mår bra och är glada och uttrycker det offentligt är överdrivet glada och har satt på sig en mask. Vad är det som gör att Mia tror att ”alla andra” är glada på låtsas?  Vad är det som är så ledset och trasigt i henne att hon måste störa sig på att andra mår bra? Mår hon bättre av att tro att ”alla andra” bara är glada på låtsas och att hon är lite bättre än ”alla andra” när hon hävdar att hon inte är så jävla glad hela tiden?

Visst finns det de som kanske försöker visa upp en fasad av perfektion när insidan egentligen går sönder. Men så finns det väldigt många fler människor som faktiskt redigerar verkligheten lite för att må bättre själva. Med redigera menar jag att helt enkelt inte låtsas om eller lägga vikt vid det som är mindre bra. Att framhäva det som ÄR bra. Att man väljer att uppdatera sin Facebookstatus när man är strålande glad istället för ledsen och uppgiven. Att man väljer att berätta om något man är stolt över över något som gick mindre bra. Att man väljer att lägga upp bilder på Instagram där man känner sig jättesnygg, visar vilken fin gåva man fick av sin vän, när man känt sig som Pippi Långstrump på gymmet, på de fina blommorna man drivit upp, eller vad det nu kan vara som man tycker är bra och glädjande.
Det handlar inte om att framhäva sitt liv som perfekt. Det handlar inte om att jämföra sig med andra, utan det handlar om att fokusera på det som är bra. Genom att fokusera på det som är bra, så drar man till sig mer bra.

Det man sänder ut får man också tillbaka.

Jag lever inget perfekt liv. Jag är inte ”kroniskt lycklig”. FFS, jag har nyss gått igenom ett hemskt jävla år där det funnits massa sorg, förvirring, frustration, mm. Sweet lord, vilket operfekt liv jag har haft och stundtals har. Men jag väljer att inte fokusera på det. Jag väljer att låta det som gör mig ledsen passera, jag väljer att lägga tid och energi på det som gör att jag mår bra istället. Jag låtsas inte och jag ÄR mig själv – hela tiden. Imagine!
Naturligtvis måste livet ha plats för känsloyttringar – men att fastna i dem, att fokusera på ilska, ledsenhet, bitterhet, mm DET är förödande. DET om något tar död på oss.

Jag önskar innerligt att Mia Skäringer lär sig om lagen om attraktion. Jag önskar att Mia Skäringer kan hitta så mycket glädje i sitt liv att hon slipper lägga tid på att störa sig på de som är glada.

Jag tycker det är fantastiskt att fokusera på glädje.
Fake it ’til you make it!

måndag 6 maj 2013

Den magiska gränsen

Igår gjorde jag ett helt grymt ryggpass. Tanken var att jag skulle till gymmet och fila teknik på chins och marklyft, två saker jag verkligen vill förbättra mig på. Jag värmde upp med ett par set latsdrag och slängde in lite magövningar mellan rygg-seten, annars var det mark och chins för hela slanten. Men någonstans slog det över från att fila teknik till att "ska bara känna lite, kolla om jag kan..."

Det kan ha varit spenaten i pajen jag åt till lunch eller så var det att min kropp äntligen slutat göra ont, men jag kände mig Pippi Långstrump-stark!

Jag skrev ju för en vecka sen om stånghelvetet (sagt på norrländska!) som vägrade låta sig rubbas. Igår satt den igen - 100 kg marklyft!  Och den kom lätt! Kändes så jävla grymt. Äntligen på väg tillbaka! 100 kilo ÄR en magisk gräns. 100 kg är ändå 100 kg.

Att kunna göra 10 reps av en övning har också varit en magisk gräns för mig, iaf när det gäller dips och chins. Dips i ställning that is. Första gången jag provade kunde jag göra 1½.  Då satte jag som mål att kunna göra 10 st. Strikta. Det kan jag nu :-)

Chins hade jag tidigare som personbästa gjort 8 stycken. Igår gjorde jag 9 i första setet. En stund senare gjorde jag de magiska 10. Sen gjorde jag en till bara för att jag kunde, hehe. Jag varvade chins med några set pull-ups(chins fast med omvänt grepp) Där hade gjort 13 st som mest tidigare, gjorde 16 igår!



I de flesta andra övningar så är jag inte så noga om det blir si många reps på så många kilo. Jag vet ungefär vart jag ligger i det mesta och tycker att jag utmanar mig själv tillräckligt utan att behöva räkna. I marklyft, chins och dips däremot tävlar jag mot mig själv däremot. Det gör min träning så mycket roligare när jag jagar utmaningen hela tiden. Jag tror att oavsett vart man lägger utmaningen, så att det är bra att ha en eller ett par övningar som man jagar sig själv lite i hela tiden.


Med två nya pb och en bra comeback i marklyft så stod jag högst på pallen i min alldeles egna tävling igår. Grym känsla!


söndag 5 maj 2013

THE kost?

Ett samtal på gymmet häromdagen gällande vad man äter och när och hur det påverkar kroppen ledde till att jag började fundera...Hur stora individuella skillnader finns det gällande vilken kosthållning man mår bra av? Skulle det kunna finnas en kosthållning som är THE kost, som är den som människan, Homo Sapiens, skulle må bäst av att ha?


Kost är ju ett ständigt omdebatterat ämne och den debatten som gått de senaste åren välkomnar jag varmt, för den går ut på vad vi människor egentligen mår bra av att äta, och hur vi påverkas av det vi stoppar i oss. Det börjar också krypa fram vilka som egentligen står bakom ett flertal av forskningsrapporterna som talat om för oss att äta på ett visst sätt. Skämmes!! Tack och lov så börjar sanningen krypa fram. Jag tror mig se att tiden för fabriksproducerad mat bestående av kemikalier äntligen börjar gå mot sitt slut.

I vårt land finns det en mängd olika kosthållningar där makronutrienterna är väldigt olika fördelade och basfödan av väldigt varierande kvalitet.

(Vill varna för risk för grova generaliseringar i följande stycke!)

I träningsvärlden så är protein THE föda no 1. Fett är i princip bannlyst och om kolhydrater är bra eller inte kan diskuteras i oändlighet. Här sprider sig också en "eat clean"-trend som går ut på att man äter så ren mat med så bra råvaror som möjligt. Striktheten gällande detta verkar väldigt sviktande dock, då den "rena kosten" gärna blandas friskt med proteinpulver, sötningsmedel, "kalorifria" matvaror och margariner.

I "Svensson-världen" äter man gärna mat som går snabbt att laga, snabbt att äta och tyvärr... snabbt ut i blodet. Pasta är basvara, bröd är bra, frukt anses nyttigt, lättprodukter likaså. Högt kolhydratintag, lågt fettintag och generellt ganska lågt proteinintag.

Trots att det ska gå snabbt i Svenne-banan-världen så ökar ändå längtan efter mat lagad från grunden, ordentliga råvaror med ett ok ursprung. GI och LCHF sprider sig i takt med att människor blir mer medvetna om vad de stoppar i sig.

Enligt GI så är det ok med ett högre fettintag, mer protein och mindre och långsammare kolhydrater. Fet fisk, ägg, yoghurt, bär, bulgur, fullkornspasta mm är bra.

Enligt LCHF så är kolhydrater av ondo och fett är fett bra. Kött, kokosolja, ägg är hårdvaluta.

Enligt Paleo-kosten innehåller en del kolhydrater men också mycket protein och fett. Det är ganska likt GI-kosten, men man undviker spannmål och mejeriprodukter.

Men vilket är egentligen det bästa sättet att äta på? Skulle det kunna vara så att Person 1 mår bäst av att äta Si och Person 2 mår bäst av att äta Så och Person 3 hamnar någonstans mittemellan? Eller skulle det faktiskt kunna vara så att t.ex. en av ovan nämnda kosthållningar skulle kunna vara THE kost. Kosten som Människan mår bäst av?

Svensson-dieten kan vi nog faktiskt helt räkna bort som nyttig öht. Det börjar ju äntligen bli allmänt känt att spannmål, speciellt vetemjöl, och socker är direkt skadligt för oss att äta. Sakta men säkert börjar även margarin räknas till detta. Allergier och intoleranser är skrämmande vanligt idag, och troligtvis har det ett samband med en lång period av högt intag av nyss nämnda livsmedel. Att den kosthållningen skulle vara optimal för mänskligheten har jag mycket svårt att tro.


JAG tror att människor generellt skulle må bra av att äta en kost med mycket protein, mycket fett och lite kolhydrater. Vår livsstil idag kräver inte mycket kolhydrater alls faktiskt. Jag tror att människor skulle må bättre av att äta hemlagad mat, med bra råvaror. Kött, fisk, fågel, smör, nötter, bär, grönsaker, ägg mm. Jag tror att vi bör vara mycket restriktiva med spannmål och bör minska vårt intag av mejeriprodukter. Dock tror jag faktiskt att det inom de ramarna finns individuella skillnader. Allergier och intoleranser t.ex. lär finnas med oss i flera generationer till tyvärr.


Hur tror NI att människan generellt mår bäst av att äta? Och hur/vad mår ni bäst av att äta?

onsdag 1 maj 2013

Var försiktig med vad du önskar...

...för du kan få det!


I inledningen av the Secret så ställer Bob Proctor frågan -"What do you REALLY want?"

Har du tänkt på vad du VERKLIGEN vill ha?  Alltså VARFÖR du vill ha det du vill ha?

Du kanske vill ha en viss bil, av ett visst märke. Varför vill du ha den? För att den är bränslesnål? För att den är snygg? Ska andra tycka att den är snygg? För att den har utmärkta köregenskaper? För att du verkar välbärgad om du har en sån? För att den skapar eller förstärker en viss image?

Du kanske vill bo i ett visst område. Varför vill du det? För att det är vackra omgivningar? För att det är bra för barnen? För att det låter bra att säga att du bor där? För att dina vänner bor där?

Du kanske vill jobba som advokat. Är det för att det är bra betalt? För att du vill jobba 60h/vecka? För att det är pondus att vara advokat? För att du brinner för juridik?

Jag kan fortsätta lite till, men jag tror ni fattar...


Nu menar jag inte att någon av anledningarna skulle vara fel - det står var och en fritt att välja sina önskningar av precis vilken anledning som helst. Och du kan få precis vad du vill, oavsett anledning!!

Men min tanke är att ibland är anledningen till önskan kanske inte den man först tror. Många önskar sig saker/händelser som gör att de verkar bättre i andras ögon utan att egentligen tänka efter om de verkligen vill ha det själva, om de skulle trivas med vad-det-nu-kan-vara. Eller om de ens har råd med det! Så att när de väl får det de ville ha... så kanske det inte fyller det behov de först ansåg sig ha. 

Du får önska dig precis vad du vill, men tänk efter några gånger medan du formulerar din önskan :-)
Låt hjärtat och magen bestämma vad som är rätt för DIG.


Brutalt benpass

Skrev detta igår men det blev inte postat pga strul m nätet... 

Dagens bästa var lätt benpasset med Evelina på Gymhuset. Bäckenet känns äntligen rätt ok igen så jag hade bestämt mig för att köra ett riktigt brutalt benpass. Har inte gjort det på 1½ månad nu tror jag.

Jag började med att värma upp ordentligt, först 10 min crosstrainer, sen knäböj 1x15 på 20kg, alltså bara stången och 1x15 på 30 kg. Att köra lång värmning var ett riktigt bra beslut. Musklerna fick massa blod. Jag kände att de ville samarbeta och att bäckenet höll ihop och inte smärtade, vilket ju var ganska avgörande för om det skulle bli något mer alls. Men som sagt, det kändes bra.
Sen följde 4 set knäböj med 60kg. Jag kan mer, men är lite rädd att slita upp "skadan" igen, så jag får försöka hålla igen lite. Sådär lätt när man är jättetaggad, men jag måste.

Jag lydde :-)

Nästa övning blev raka marklyft med hantlar, 5 set. Efter det supersetade vi sittande lårcurl och vadpress och körde 5 set av varje. Fyyy fan vad det brände!
Utan någon direkt vila här heller så gick vi på liggande lårcurl och sen benpressen. När vi väl kom till benpressen så var benen helt darriga, men det blev iaf 4x10 på 145 kg.



Det är riktigt kul att köra ihop med Evelina. Hon kommer alltid med såna bra peppande ord och så är hon stark som fan! :-) Vi bokade in ett pass ihop i helgen - axlar och biceps skall slaktas!

Mat och kosttillskott funkar riktigt bra än så länge. Både vad och när jag äter funkar. Jag var lite luddig i huvudet igår pga att jag dragit ner kolhydraterna så mycket, men idag var jag med igen, och orken var det inget fel på under träningen så nu kör jag på här!

En diskussion vi hade idag gör att jag lurar lite på ett inlägg om just kost... Det får bli något att fila på under morgondagen :-)