Mentala barriärer

Webinaret med John Assaraf jag skrev om igår handlade om de känslor som står i vägen för det du vill uppnå/åstadkomma i livet, och hur du kan göra för att övervinna dem. Det sägs att du blir vad du tänker, men tänk på(!) att en tanke alltid föregås av en känsla. Och en känsla kan sen få tankarna att rusa iväg. Så egentligen är det mer rätt att säga att du blir vad du känner.
Attraktionslagen säger att du får tillbaka det du sänder ut. Lika attraherar lika. Och om du då vill en sak, men inte känner att det går pga att olika känslor blockerar dig, så kommer det du vill inte till dig.

Det var ett fantastiskt bra webinar, inte bara för att John Assaraf är en fantastiskt duktig föreläsare och otroligt påläst, utan för att det rör något som berör mig djupt personligen.

För hur mycket jag än insett hur t.ex. Attraktionslagen fungerar, så måste jag ändå, som jag skrev här, göra jobbet också. Jag måste våga tro att jag kan få allt det där som jag vill ha, annars kommer det inte till mig. Jag måste våga tro att jag kan uppnå allt det där som jag vill uppnå. Jag måste våga chansa. Jag måste känna att jag kan! Och där har jag haft många känslomässiga hinder. Jag vet att jag kan, men jag har svårt att känna det. Men just vetskapen om att jag kan, om att attraktionslagen fungerar, gör att jag kämpar vidare - med storsläggan i hand.

John Assaraf och Dr Joan Rosenberg pratade i webinaret om vilka olika känslor det är som står i vägen för din framgång. Om vad det är som gör att du inte tror att du kan, att du är rädd för att misslyckas, rädd för att verka pinsam, känner skuld och skam över något du tidigare gjort eller upplevt i livet, eller vad det nu kan vara. Att ALLA bär med sig tankar, känslor och upplevelser som påverkar mer eller mindre.

Hur ska man göra för att övervinna de här känslorna då?
Jo, det första du måste göra är att identifiera känslorna, veta vilka de är, ta reda på varför de uppstått. Bli medveten!
Närma dig sedan känslan, släpa ut den i ljuset (troll spricker i solsken!), se den för vad den är och lämna den sen. Det låter busenkelt och med vissa känslor är det det, vissa andra kräver lite mer arbete för att låta sig släppas.

Att jag inte kommit längre än jag gjort i min strävan mot mina mål, är för att jag behövt jobba hårt för att riva ner mina hinder. Jag råkar ju vara typen som när jag gör något, så gör jag det ordentligt, även när det kommer till att sätta upp stora mentala barriärer. Men tack och lov för egenskapen att göra saker grundligt, för jag vet också att nu när jag satt igång demoleringsarbetet så blir det bara smågrus kvar sen.:-)


Oavsett vem du är, vad din historia är, så måste DU bestämma dig för att vara den som bestämmer över dina känslor. Du kan riva ner dina mentala barriärer. För att komma vidare mot dina mål så måste du! Men du måste ta reda på vilka de är först.